För tillfället har jag en liten tråkperiod med mig själv. Tycker att jag har tråkigt hår, tråkig hy, inget att ha på mig, ja ni vet ju kanske hur det kan kännas ibland. Håret trodde jag att jag kanske skulle fixa (permanenta) innan, men när jag igår var inne och frågade min frisör om tips på bra produkter för permanentat hår, såg hon helt skräckslagen ut och undrade om det var jag som skulle permanenta. Jag sa ju "ja" förståss. Då avrådde hon mig starkt för att göra det. Har nog sällan hört en människa säga så många nej på så kort tid om en sak och sett så skeptisk ut.. Hon sa att det var typ 90 % chans att det inte skulle fungera och bli bra, utan bara slitas på mig eftersom jag har vairt så superblond innan (typ plantina blond) och har då blekt håret mycket, både hos friör och hemma. Så där sket det sig! Känner att jag ändå får lita på henne. (Tyvärr, för var sjukt sugen innan!) Har gått till henne i typ tre år, och det var hon som räddade mig från det superblonda och gjorde så jag fick tillbaka min egen hårfärg, så all cred till henne liksom!

 

Så det får väl bli något annat kul med håret, då något defenitivt måste göras! Får boka en klipptid eller nått annat snarast... Men nu ska jag sluta gnälla och ta mig i kragen och gå en pw med hunden, har mina träningskläder från Ullaredsresan på mig, höhö. Tummen upp! (Y)

 

/peace and love!